Isla Holbox – en vitkornig sandstrandsdröm på Yucatanhalvöns topp

Text: Marie Jacobsson
Bild: PrivatIsla Holbox

När jag kliver av den vita lilla färjan som tagit mig från Chiquila på Mexikos fastland till Isla Holbox är det eftermiddag och det varma aprilvädret har lugnat sig lite. En bris svalkar lätt och det första jag slås av när jag stiger i land är hur tyst det är. Asfalterade motorvägar och dess bullriga trafik har bytts ut mot vägar av vit sand där små golfbilar är de enda motordrivna transportmedlen. Stress och högt tempo är långt ur sikte och jag känner redan där på bryggan att det här är en plats att andas och återhämta sig på.

Isla Holbox är en ö och fiskeby, grundad år 1873 av pirater och belägen på nordösta toppen av Yucatanhalvönoch. Den cykelvänliga ön är 40 kilometer lång och bara 1,5 kilometer bred och de idylliska husen som finns på ön är alla målade i pastelliga färger så som orange, rosa och turkos. Ett tjugotal hotell med tak gjorda av palmblad ger husrum åt de turister som anländer till platsen. Isla Holbox, som uttalas hol-bosch, är verkligen en drömlik oas med sina långa vita stränder, ljusblåa grunda vatten och lugna atmosfär. Alternativet för sysselsättning sträcker sig från att ligga i solstolen och bara slappna av till att prova på mer fartfyllda aktiviteter som kitesurfing, vindsurfing eller paddla kajak. OLYMPUS DIGITAL CAMERA

När jag och min solstol den tredje dagen är lite trötta på varandra bestämmer jag mig för att hoppa på en liten båt som ska ta mig till Isla Pasion, Yalahau Lagoon och Birds Island. Att få komma ut på havet och känna vinden blåsa i ett solblekt hår är otroligt skönt efter några dagar på stranden och jag påminner mig själv om att smörja in mig extra mycket med solkräm. Dagen visar sig bli fantastisk och våra guider är otroligt kunniga och berättar inte bara om de fågel- och djurarter som finns i området utan låter oss även uppleva bland annat sköldpaddor, pelikaner och en krabbliknande filur jag snabbt glömde namnet på. När vi timmar senare är på väg tillbaka mot land upptäcker mina och mina medresenärers ögon fenor som försvinner upp och ner i det blåa vattnet. Först en, sen två, sen tre och till sist fyra. Under flera minuter har vi sällskap av vilda delfiner som fritt simmar vid sidan av vår båt och underhåller oss med sin närvaro. Att få uppleva delfiner i sin naturliga miljö OLYMPUS DIGITAL CAMERAär en fantastisk upplevelse och när de väljer att vika av har nog nästan alla båtens resenärer fyllt sina kamerors minneskort. Om du dessutom råkar befinna dig här någon gång mellan mitten på maj och mitten på september finns det möjlighet att se eller simma med valhajar, som under denna period kommer hit i smågrupper för att äta plankton.

Ja, Isla Holbox vet verkligen hur man ska charmas. Under mina fyra dagar på ön går jag barfota säkert 90 % av tiden och när jag åter igen står på bryggan för att ta färjan tillbaka till Mexikos fastland är det kväll och solnedgången färgar horisonten i sprakande eldfärger. Jag kliver på färjan, lyfter av mig min ryggsäck och slår mig ner på en av bänkarna. När ön sedan försvinner längre och längre bort i mitt synfält känner jag mig otroligt tacksam över att fått uppleva denna lilla pärla som än så länge är så bevarad, pittoresk och oexploaterad vid Yucatanhalvöns topp.

FacebookTwitterGoogle+Dela den här artikeln

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *