Av: Jenny Hallman
London är den där magiska staden i rustika England som så många drömmer om. Perfekt för weekends fulla av shopping samtidigt som man kan beundra en turistbyggnad lite här och där. Staden som har lockat turister så länge och som är hem till så många kända personer.
Jag är en av alla människor som varit förtrollad av London och besökt staden flera gånger under min uppväxt. Den charmiga arkitekturen, den spännande historian bakom och den åh så härliga dialekten. Otaliga gånger jag har suttit vid gaten och tittat på skärmen som visar destination London med fjärilar i magen.
Sen så en dag i april såg jag en annons för ett jobb i staden med stort S och jag tänkte att det var värt ett försök! Värsta som kan hända är att jag inte får ett svar, planen var ju ändå inte att flytta till England. Mitt sikte var ju inställt på Dublin.
Men så fick jag en skype-intervju inplanerad. Då den gick bra följdes den upp av en riktig intervju, på plats i London som jag precis hann ta mig till efter att ha återvänt till Sverige från Nya Zeeland. 13 timmar spenderade jag på svensk mark mellan två flyg, ena (mot Sverige) på fyrtio timmar och tre byten medan den andra till London var en skonsammare flygtid på drygt två timmar. Efter tre snabba dagar i London återvände jag hem till Sverige. Två dagar senare fick jag samtalet som meddelade att jag fått jobbet, så nu helt plötsligt fick jag ändra alla mina planer. Packa väskorna, boka flyg, meddela familj och vänner och innan jag visste ordet av flängde jag runt på Londons gator i jakt på boende.
Nu, cirka tre månader senare så har allting lugnat ner sig. Jag har ett rum vars hyra får mig att gråta (London trots allt) och ett jobb som jag går till om dagarna. En typisk vardagsrutin. Ja, och att denna rutin råkar vara här i London.
Det har varit förvånansvärt lätt att reda ut allt som behövdes för att kunna bo, jobba och leva i London. Kanske är det för att jag är svensk och har ett bra pass och ett gott rykte i bagaget, eller så är London väldigt välkomnande för nykomlingar.
För den som ligger i tankarna att flytta hit så är det följande checklista jag gick efter:
- Boende
- Bankkonto
- NI – nummer
- Jobb
- GP
Jobbet var ju kirrat redan innan så väl här kunde jag fokusera helt på att hitta en plats att kalla hem, den del som tog upp mest tid. Det finns så mycket rum att hitta samtidigt som det finns så många människor som vill lura dig på pengar!
Kom ihåg:
- Se alltid rummet och lägenheten personligen.
- Betala inget förrän du har gjort ovanstående punkt.
- Undvik även de som vill att du ska betala innan du ens skrivit på ett kontrakt. En så kallad ”Holding deposit”. Det behöver inte vara bedrägeri men i stort sett så har du betalat för ett rum som kanske blir ditt.
- Hyr du från en agency, kolla recensioner och åsikter på nätet. Precis som du gör när du kollar på hotell. Även agencys kan lura dig och bland annat kräva depositioner du aldrig får tillbaka.
- Det går snabbt! Ett rum du tittade på igår och som du vill fundera på kan redan vara uthyrt om du ringer tillbaka två dagar senare. Hittar du rummet för dig, dröj inte alltför länge. Fundera – ja, men låt inte någon annan svepa in och roffa åt sig rummet.
Detta är de tips som jag själv fått under min boendejakt. Jag trodde inte att jag skulle råka ut för bedrägeri, men jag höll tipsen i bakhuvudet. Visst träffade jag på misstänksamma personer, hålor och områden där du (tyvärr) tog ett hårdare tag om din väska. Vid dessa tillfällen tackade jag tipsen samt mitt sunda förnuft. Men som sagt, rum finns det gott om så boende kan du hitta på en vecka.
Bankkontot var förvånansvärt simpelt, många sa att banker kräver ”proof of adress” i form av en räkningsadresserad till dig, vilken kan vara svårt som nyinflyttad. Men eftersom jag gick till den bank som de flesta nyanlända går till var reglerna inte lika hårda. Jag rekommenderar banken Lloyds; gratis och lätt att öppna konto. Ett plus är att kortet är grönt, vilket är min favoritfärg.
NI – nummer = viktigt! Detta nummer bestämmer vilken skatt du ska betala, så det behövs i jobbsammanhang. Jag ansökte över telefon och fick ett möte planerat två dagar efter. Sedan tog det väl en tio dagar innan jag fick mitt nummer på posten. Det är inte alltför krångligt. Jag uppvisade mitt hyreskontrakt som ”proof of adress”, sedan kopierade de mitt pass och frågade lite om min bakgrund.
När boende, bankkonto och NI-nummer är fixade (eller på ingång då både kort och NI-nummer tar några dagar) kan du söka jobb. Eftersom jag som sagt redan hade ett jobb väntandes kunde jag ge både ett konto och det obligatoriska NI-numret till mitt jobb, vilket betydde att jag nu kunde få lön! Vilken lycka. Ännu gladare blev jag ju när jag faktiskt fick den första lönen. Just då kändes det verkligen som att jag faktiskt officiellt var en London-bo!
…Tills jag blev sjuk och behövde tänka på vård det vill säga… sjukvården är gratis här men du måste registrera dig hos en så kallad GP, general practice. Med andra ord är det Englands motsvarighet till din lokala vårdcentral/husläkare. Min sista punkt på listan. Det är inte ett måste, och du behöver inte göra detta på en gång men det kan vara bra att få det gjort. Du vet aldrig när du kan behöva uppsöka läkare och när du väl behöver göra det kan det vara skönt att redan ha registrerat dig så att allting är klart.
Så det här var alltså mina tips och en liten inblick i ‘den första tiden’. Hoppas det kan komma till användning för de som just nu sitter med tanken att flytta till London! Ett sista tips till er:
Gör det!
